När man hör orden bondgård är det lätt att tänka sig en Bullerbygård med lamm, kossor, arbetshästar, några grisar och höns. Bilden av barn som sitter med dinglande ben på ett hölass, eller flaskmatar ett lamm dyker upp i huvudet. Dagens bondgårdar ser oftast inte riktigt ut på det sättet. Idag är en gård ofta mer specialiserad på en viss typ av djurhållning, eller på växtodling.
Mjölkgårdar
En mjölkgård är en gård där man håller kor som producerar mjölk. De raser som används mest i Sverige är de svartvita
Holstein-korna och SRB (svensk rödbrokig boskap). Men det finns också andra raser som hålls i mindre skala, såsom Jersey eller svensk fjällko. För ett antal år sedan var mjölkgårdarna ofta små och bonden hade kanske ca tio till tjugo djur. Men i och med införandet av mjölkrobotar, som mjölkar omkring 65 kor automatiskt, blev det nödvändigt med större gårdar för att få ekonomisk lönsamhet. Det fanns naturligtvis även andra orsaker som spelade in i detta, och det är inte alla stora gårdar som har mjölkrobot.
Korna går ofta inomhus på vintern, och släpps ut på sommarbete på sommaren. I ladugårdarna blir det vanligare och vanligare med ett så kallat lösdriftssystem, där korna går fritt inomhus, istället för de uppbundna system som var vanliga förr.
Korna äter ofta hö eller ensilage, som kan produceras på åkrarna runtomkring gården. Dessa gårdar ligger ute på landet, där det bli riktigt mörkt på natten. Detta gör att man härifrån har en unik möjlighet att med hjälp av en stjärnkikare/teleskop se stjärnorna. Utan det störande ljuset från staden framträder nattens stjärnor så mycket klarare.
Köttgårdar
På en köttgård hålls djur som föds upp för köttets skull. Det kan vara grisar, kor, kycklingar eller får. Den vanligaste köttkon i Sverige är rasen Charolais, en fransk ras som man ofta kan se i Sveriges hagar. Den är stor och vit och lätt att känna igen. Hos kor som föds upp för köttets och inte mjölkens skull så går kalvarna med sin mamma ända tills de slutat dia.
Det finns också köttgårdar som föder upp grisar eller kycklingar. Båda dessa typer av gårdar kan vara riktigt stora och föda upp många djur.
Växtodling
Det finns också bondgårdar som inte har några djur över huvud taget. Här odlas istället olika typer av grödor, såsom olika sädesslag, raps, ärtor, och gräs som blir till djurfoder. Grödan sås på hösten eller på våren, och skördas under sensommaren eller hösten.